Diciplin- nödvändigt ont.

All denna snö, detta kaos tack vare snön och mycket passiv tid- tid som stått still för att Provence inte fungerar när det snöar, har fått mig att värdera målet med denna termin. Det finns massa positivt laddade ord jag kan använda för att beskriva mina förutsättningar i Aix, och det är möjligt att flyta på dessa länge, alltför länge. Att ha en riktig klass och klasskamrater är något jag längtat efter, tillvaron i södra Frankrike (än så länge) är mer är lagon trevlig och lätthanterlig. Risken finns att målet med denna termin glöms bort i allt annat .Problemet, rent konkret, är att klassen är en liten svensk grupp i stora frankrike, att vi umgås med varandra mycket och därmed pratar svenska.  Pas bien.. Nödvändig åtgärd är att omprioritera och inte låta bevämlighet stå i vägen för målet: att lära mig så mycket franska det bara går. Detta på bekostnad av trevligt socialt häng med trygga, trevliga svenskar.
Organisationer är bra. De jag har kollat upp är jag tveksam till och till exempel MJV (miljöförbundet jordens vänner) finns inte alls i Aix, eller ens Marseille. Röda korset verkar syssla med sådant kommunerna och staten ska och ofta står för i Sverige. När jag tog upp detta med min kära madame (som för övrigt är socialist o spottar åt allt vad Sakozy heter- han är på myheterna nästan var dag) så menade hon att Sverige är värsta modelle pour le monde. Ur ett socialpolitiskt perspektiv. Detta känns främmande i en tid då det mesta är till salu- till och med välfärdsstaten Sverige.
Sen finns det ju ett vänster-block av organisationer där jag inte är riktigt orienterad.



Detta med satsmelodi är problematiskt...
God dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0